till emma :
ja kom att tänka på en sak. hur mycket en viss person betyder för mig. denna person, vid namn emma magnusson, går inte ens att beskriva med ord, men jag ska försöka.
hon är som en syster för mig. vi bråkar, vi skrattar, vi tjötar, vi kan diskutera (brukar sluta i bråk men ;p), vi.. ja, jag vet inte.. men hon är fanimej min andra hälft.. så enkelt är det bara.. med henne kan jag verkligen känna att jag kan vara mig själv till 100 %
nu när studenten närmar sig börjar man faktiskt fundera lite på vilka man kommer hålla kontakten med efteråt. och den person som jag verkligen inte vill förlora, som jag inte skulle klara mig utan, det är emma. jag vet bara hur jobbigt det är att inte prata med henne på en helg, eller bara en dag.. då känns de verkligen som att ngt fattas men jag kan inte alltid komma på vad. men när jag sen kommer att tänka på emma så förstår jag vad det är som saknas.. vet inte vad jag skulle ta mig till utan henne.. hon är den som känner mig allra bäst, den jag alltid kan prata med, den som tröstar, och den som inte tvekar med att ge mig en örfil när jag har mina psykbryt.. och det är tur det, för det senaste nu har jag fanimej varit ett vrak.. har varit helt sönderstressad pga skolan och allt annat.. men då kommer emma och tar ner mig på jorden igen..
ja, utan denna underbara kvinna hade jag nog inte stått här idag. jag hade deffinitivt inte varit den jag numera är.
vi har stått varandra nära sen vi gick i femman ungefär, och så här länge har jag alldrig varit så tight med någon som jag är med henne. så som vi kan bråka om minsta lilla sak ibland, men sen fem minuter senare så är vi sams igen.. det är inte många som förstår den relationen vi har, och det förstår jag. för det vi har är speciellt.
finns ingen som du bruden, jag älskar dig och det kommer jag alltid att göra ! <3
det vi har går inte att beskriva ! <3
hon är som en syster för mig. vi bråkar, vi skrattar, vi tjötar, vi kan diskutera (brukar sluta i bråk men ;p), vi.. ja, jag vet inte.. men hon är fanimej min andra hälft.. så enkelt är det bara.. med henne kan jag verkligen känna att jag kan vara mig själv till 100 %
nu när studenten närmar sig börjar man faktiskt fundera lite på vilka man kommer hålla kontakten med efteråt. och den person som jag verkligen inte vill förlora, som jag inte skulle klara mig utan, det är emma. jag vet bara hur jobbigt det är att inte prata med henne på en helg, eller bara en dag.. då känns de verkligen som att ngt fattas men jag kan inte alltid komma på vad. men när jag sen kommer att tänka på emma så förstår jag vad det är som saknas.. vet inte vad jag skulle ta mig till utan henne.. hon är den som känner mig allra bäst, den jag alltid kan prata med, den som tröstar, och den som inte tvekar med att ge mig en örfil när jag har mina psykbryt.. och det är tur det, för det senaste nu har jag fanimej varit ett vrak.. har varit helt sönderstressad pga skolan och allt annat.. men då kommer emma och tar ner mig på jorden igen..
ja, utan denna underbara kvinna hade jag nog inte stått här idag. jag hade deffinitivt inte varit den jag numera är.
vi har stått varandra nära sen vi gick i femman ungefär, och så här länge har jag alldrig varit så tight med någon som jag är med henne. så som vi kan bråka om minsta lilla sak ibland, men sen fem minuter senare så är vi sams igen.. det är inte många som förstår den relationen vi har, och det förstår jag. för det vi har är speciellt.
finns ingen som du bruden, jag älskar dig och det kommer jag alltid att göra ! <3
det vi har går inte att beskriva ! <3
Kommentarer
Trackback
